måndag 7 november 2011

JAG FÖRSTÅR ÄNDÅ INTE RIKTIGT

Ibland försöker jag vara öppen för annat hantverk och material än det textila, som jag jobbar med jämnt och ständigt (när jag inte ritar). Det vore jättefint om man kunde behärska fler tekniker och liksom känna sig hantverksallmänbildad. Så min karl gav en minikurs i hur man gör en tampad näverburk, lite snabbt sådär innan jag skulle med tåget. Jag vill gärna lära mig, men tyckte det verkade mycket svårare än jag trott...


Först ska nävret rensas. Det momentet klarade jag galant, men det är ju inget att skryta med direkt.



Sen skulle man skära ut lagom stora burkbitar. Okej att nävret legat lite väl länge på herrns balkong (läs: sen i somras), men jag kom inte ens igenom med kniven. Ont i handen fick jag också.



Hur han ens kunde hålla reda på vilka delar som skulle stansas ut för att tampningen skulle stämma är en gåta. Jag tappade bort mig halvvägs, förstod bara att de skulle vara tillräckligt stora för att överlappa ordentligt på baksidan.
(Notera de korsade fingrarna. Jag vet inte om man var tvungen att hålla fast nävret så av nån anledning.)




Hål blev det i alla fall och sen skulle bitarna fasas av så att de blev lättare att fläta ihop. Själva flätningen var ändå svår, dels att pressa in bitarna i hålen och dels se till att inte nävret sprack när man pressade och drog för allt man var värd.


- Ser du hur det överlappar här?
- Jaja men jag förstår ändå inte riktigt hur du gjorde...

- Nu ska vi göra en till, fast tvärtom, som blir insidan.
- Oj nu måste jag packa ihop så jag hinner med tåget! Hrm...


Om man är duktig kan det bli såhär fina burkar i slutändan. Övning ger färdighet, jag vet. Men jag undrar om man kan vara bra på allt eller om man liksom bara har vissa material och tekniker i fingrarna?
Bäst av allt var i alla fall hans uppmärkta "Work Space". Så att man vet var man ska vara kreativ nånstans.


My boyfriend tried to teach me how to make a small box out of birch bark. I didn't quite get it, but practice makes perfect, right? Or are we just better at some techniques and prefer to work with certain materials?

6 kommentarer:

Fanny sa...

Nej nu blir jag avis, jag vill ocksåååå! :P Har länge tänkt att jag vill lära mig arbeta med näver... Men jag förstår att det inte är lätt, framförallt när man är lite stressad! :D

kråkspark sa...

Jag tycker det är så fint med näverburkar och skulle också vilja göra sådana. Bli inte ledsen om det inte går så bra för dig eller om du inte gillar det. Du är ju bra på annat och din kille kanske inte broderar. På så vis kompletterar ni ju varandr.a

ylva sa...

Tänk att ha en "näverlärare" hemma sådär.....har varit på gång att anmäla mig till dylika kurs men inte kommit till skott. verkar kul!

Karin sa...

det är gött! :) han är väldigt duktig på att tälja också. men jag blir lite könsrollsnojig och tycker att om vi ska va tillsammans så borde jag kunna handskas med kniven och han med stickorna, liksom. vi får väl jobba på det.

Pysselfarmor sa...

tampburkar är roliga att göra - ja o snickra också ;-))

du kan oxå ska du se....

http://pysselfarmor.bloggplatsen.se/

Marias garnhändelser sa...

Förstår precis hur du känner...skulle också vilja men så fort jag får en kniv i handen hamnar tummen mitt i...om jag inte skär mig först. Burken är urvacker!