Så, vi hade bestämt oss för att gå till åtminstone en stor bokhandel i London och det blev anrika Foyles på Charing Cross Road. Europas största bokaffär tydligen, och fem våningar av böcker, böcker och ännu fler böcker. Vi siktade in oss på Cookery, Crafts och DIY på våning 1 och stannade där. Det hade nog lätt blivit för mycket annars.
Man fick inte fota inne i själva bokhandeln, men de hade ett supermysigt café som vi åt lunch på nån dag senare.
Jag gick såklart först till hyllan märkt Embroidery, men blev inte så imponerad, tyvärr. Det var mycket som var fult, tråkigt, för specialistnördigt eller bara sånt man sett förr. Jag övervägde några av de obligatoriska böckerna om textil gatukonst, men det var inget som kändes värt pengarna. Tills jag hittade den här pärlan på sömnadshyllan istället:
Jag hade snappat upp Pip Lincolnes namn tidigare och hennes senaste bok Make Hey While the Sun Shines. Men den här var bara inriktad på sömnad, med en ficka med enkla men snygga mönsterblad till alla projekt i boken. Den är dessutom fylld med superfina och inspirerande foton och hon skriver både lättförståeliga och roliga beskrivningar. I och med det här inte-köpa-några-nya-kläder-projektet jag ska ha under året har jag redan funderat på att lära mig sy mer kläder själv, och det här var precis den spark i baken jag behövde! Fina och prisvärda tyger från Åhléns ska bli kjol och klänning (de ska bara strykas först). Fast egentligen borde jag kanske hålla mig till second hand-tyger, för hur miljövänligare är det att använda nya tyger jämfört med nya kläder? Jag vet inte. Man kan snöa in på den här frågan alldeles för mycket...
Och jag älskar särskilt det här tyget! Som ofta när det ska fotas kommer det också nån och tassar in i bild...
Det första jag provade att sy ur boken var den här lilla haklappen. Lätt och bra mönster, fast jag ändrade lite, sydde knytbandet på ett annat sätt och använde vaxduk istället. Baksidan har vanligt bomullstyg. Flera vänner har fått barn nyligen, så nån av dem ska få den här.
Nu blev jag sugen på att göra de flesta gå-borts-presenter själv också, istället för att gå ut och köpa "nåt". Dymon var en av de bästa julklapparna, smacka på en namnlapp bara och sen är det klart.
We went to Foyles in London, concentrating on their crafts- and DIY-section. I bought Pip Lincolnes Sew La Tea Do and then some cute fabric back home in Sweden, to start making more of my own clothes. It's a really inspiring book, the photos are amazing and the instructions simple enough. I started with a bib, with some minor alterations. It will be a gift for one of my friends who've recently had babies... might have to make a couple more though. In fact, I should make more gifts myself, always. A Dymo machine is a good tool: everything immediately looks nice, like this jar of dried mushrooms.
6 kommentarer:
Ser ut som en fin bok. Jag har alldeles nyss sett den någonstans, men vet inte vars...kanske någon tidning eller blogg. Bra att sy sitt eget. Och allra bäst är förstås av vintagetyger, men ibland är de ju för nötta för att fungera bra att sy av.
Foyles är trevligt, men det finns ännu bättre bokaffärer, visserligen inte lika välsorterade, men independent och mycket billigare... I övrigt finns SÅ mycket inspirerande i London för en handarbetsnörd... Varför inte ta ett besök på V.V. Rouleaux vid Sloane Square nästa gång du passerar stan?
ja, nästa gång ska jag ha mer tid och obegränsat med pengar! ;) och alla tips mottages tacksamt.
Tydligen var det denna bokhandel som gav namn åt den superbra teveserien Foyle's war som vi har tittat på under vinterkvällarna. Så knäppt att min första kommentar här skulle handla om teve och inte broderi! Pröva med en pressarfot för skinn när du syr i vaxduk!
Vart har du köpt dymons plastremsa? Skulle bli tacksam om du ville avslöja det för mig! ulrica@spray.se
Clas Ohlson har, kostar 99:- för ett trepack.
Skicka en kommentar