Jag var en dålig fotograf den här gången jag var ute och reste. Lyckades inte ta en enda bild på nån av de människor jag träffade, bara en suddig spegelbild i ett skyltfönster. Men jag var dessto flitigare med ritblocket och hade mer eller mindre vettiga konversationer med folk. Man kan väl liksom inte hinna med allt. Och det bästa är när man kan rita och umgås samtidigt. Ritfika är verkligen något fler borde syssla med. Tågteckning är en annan rolig konstform. Det blir sådär lagom operfekt.
Som vanligt blir det svarta linjeteckningar och mycket text. Det går snabbt och jag behöver inte "planera" för färgen, dessutom undviker man kladd. På nåt sätt spar jag färgseendet till broderierna (och jo, det blev en hel del påsöm på resan också).
På Röhsska hade de en fin modeutställning som hette Cocktail. Fast mest var det svarta klänningar. På HV hade vi stoffteckning med jämna mellanrum, dvs man ritar av tyger och hur de faller. Det är bra träning.
På Röhsska hade de även Konstslöjdsalong igen. Den här teckningen föreställer mig bedrövad och konfunderad över den. Jag tyckte
1. att det var en dov och deprimerande stämning över hela utställningen, vilket delvis hade med materialval att göra och delvis för det där rymdljudet som suckade i bakgrunden hela tiden (ni som varit där förstår vad jag syftar på).
2. att man inte har med felstavningar i presentationerna. Kalla mig petig, men det sänker intrycket rejält.
3. att titeln konstSLÖJDsalong är problematisk. Det var ingen slöjd med (i år heller). Det var konsthantverk, och ganska snävt utvald sådan. Varför inte då kalla det konsthantverksalong, eftersom det är det det är, enligt mall 1A? Och jag undrar om problemet ligger i att för få slöjdare ansöker eller om museet väljer ut det konsthantverk man vill se, och därmed väljer bort slöjden? Jag vet att ambitionen är att sudda ut gränserna, men jag tycker att det är den rena slöjden som blir förloraren i det tänket. Vilket är synd, eftersom den har störst behov av att synas idag.
Det är tråkigt, för jag ville verkligen gilla konstslöjdsalongen. Istället blev jag besviken ännu en gång. Varför måste allt vara så fult liksom?
10 kommentarer:
För mig som är amatör, kan du inte beskriva skillnaden mellan slöjd och hantverk?
jag störde mig också jättemycket på felstavningarna!
Underbara teckningar, brukar du göra något mer med dem? Översätta till broderier eller tryck? Gillade skarpt de där 60tals donnorna. ^-^
så fantastiskt fint du tecknar. Fortsätt att visa sånt!
jag håller med dig och har själv ansökt men ej blivit antagen. jag vet att första året sökt hundratals och betalade för att få ansöka men sen när alla såg vad man tog in så slutade många med mig att lämna in.
Iår tyckte jag om de humoristiska inslagen som Hedvig hammarbergs poost-it.lappar i keramik och kulorna som mäter tiden. men i stort håller jag med dig.
Fina fina teckningar! Jag får lust att teckna mer. Kanske blir det flygplansaktiviteten imorgon...
Vilket bra inlägg ! För det första så tror jag att dina teckningar är klart mer inspirerande än foton. Kul, en ide´jag ska ta med mig när det är trist att bära på kamera... Slöjd / hantverk mmm för att ge mig in i samtalet om vad som är vad (utan att veta )så spontant så känns slöjd mer folkligt och mer avspänt än vad hantverk är. Hantverk är för mig mer en profession,en yrkesutövning...
och jag håller med om att för att främja mer slöjd åt folket så behövs slöjden synas!
fina kommentarer, som vanligt :)
Elanit: definitionen av slöjd resp. hantverk är ganska flytande. det som utmärker slöjden är i allmänhet ett utövande till husbehov och kunskap om materialen, som gått i arv i generationer. men produkten bär alltid synliga spår av slöjdaren, det är det som gör den till konst (enligt mig). hantverk kan vara "bara" utförandet. konsthantverk däremot har en tydlig undersökande och ifrågasättande aspekt, man vill säga något mer än att endast utföra ett gott hantverk. jag har verkligen inget emot konsthantverk, tycker det kan vara fantastiskt och att de keramiska post-it-lapparna och broderade tågbiljetterna var några exempel på bra sådant. men det jag efterlyser är alltså folk som är sjukt skickliga i det material de jobbar med, samtidigt som de vill säga något, mer än bara visa "titta vad jag kan".
det är som sagt en komplicerad fråga och säkert inte helt lätt att välja ut vilka bidrag som ska vara med. jag önskar att fler slöjdare sökte, så att slöjd och konsthantverk verkligen kunde samexistera och korsbefrukta varann i en grymt bra utställning.
och Linnéa: ja, jag tänker ofta att jag ska brodera mina teckningar och jag har gjort det några gånger. fick tips nu om att gå upp i storlek isf, och det väckte några nya idéer. vi får se vad det blir i slutändan.
Apropå skillnaden mellan konsthantverk och slöjd - hör inte "titta vad jag kan" ganska mycket till den traditionella slöjdens natur? Ett bruksföremål som man efter bästa förmåga smyckade så vackert som möjligt. Annars håller jag med dig fullkomligt om Röhsskas utställning både i år och föregående!!!
Måste också säga att din bok har förgyllt min vinter! Ull har väldigt länge funnits i mina händer på olika sätt men broderi har alltid väckt plågsamma minnen från syslöjden och en kreativitetsdödande petig slöjdfrökens höttande pekfinger. Tack vare din bok och ett temanummer av "hemslöjden" har jag på allvar fått upp ögonen för det folkliga broderiet och det är ju JÄTTEROLIGT! Som att rita fast väldigt långsamt - passar mig utmärkt. Tack för det och för en rolig blogg! /Kajsa
Supersnygga teckningar!
Du inspirerar mig! Tack för det. Ha det gott.
Skicka en kommentar