Jag funderar vidare på det där med klädkonsumtion. När jag sist var i shoppingtagen (och då egentligen bara skulle typ till Apoteket och Konsum men befann mig i närmsta förortscentrum) så provade jag en ny taktik innan jag gick in i klädaffären. Jag ställde mig frågan: vad är det jag behöver, egentligen? Det där är såklart något av en existensiell fråga, för jag behöver ju som sagt inte mer än vad jag redan har. Men okej, vad vill jag verkligen ha, som jag inte har? Och jag kom fram till två saker: en enfärgad kjol i bomullsbatist (vilket jag letat efter en tid) och en bra sommarhatt. Kanske har jag kollat för mycket på den här tjejens blogg på sistone, she's all about the chambray. För nu önskar jag bara att jag var i sydstaterna, strosade runt med kameran runt halsen och åt Backyard Mint-glass.
Så när jag gick in i butiken tittade jag bara efter de två sakerna. Allt annat var off limits. Döm om min förvåning när taktiken fungerade! Först höll jag på att missa den, men så hängde den bara där: den ljusblå helt perfekta bomullskjolen. Eller, helt perfekt var väl att ta i, den var lite för lång och jag var mittemellan två storlekar. Men jag gillar verkligen att hitta kläder som kanske är lite fel och därför reas ut, ta hem dem och ändra så att de sitter som en smäck. Att lägga upp fållen lite eller flytta en knapp en centimeter är inte svårt.
Istället för tantlängd-nere-på-vaden: min perfekta-trivsel-längd.
Toppen är ett 80-talsarv från mamma.
Från och med imorgon ska jag byta miljö igen och åka ner till Halland och förhoppningsvis vara inregnad så att jag kan jobba med boken lite mer koncentrerat. Men om det blir som det brukar (och det blir det nog) kommer jag & M åka på en och annan loppistur... så jag får fokusera på att hitta den där hatten då. Och inget annat.
6 kommentarer:
Jag gjorde som du och beställde en så'n där blå klänning som du visade förut - tack för tipset!
Jag brukar inte alls skicka efter kläder, men så tyckte jag att den var så fin :) Tänkte det är ok att härmas när man inte känner varandra, men om du ser någon i "din" klänning i Örebro så kan det vara jag :)
Bra taktik!
Trevlig resa och om den M du ska hälsa på är samma M som jag också känner så får du hälsa så gott!
Roligt det där vad som räknas som tant-längd på kjolar. Det var precis tvärt om vad du skriver som räknades som tantlängd på 80- och 90-tal.
En kjol kunde vara hur lång eller kort som helst...nästan...men vid knät fick den inte sluta för det var ju så himla tantigt :-)
Men kanske inte så förvånande. För de som var unga på 80-talet och som fortfarande vägrar ha kjolar som slutar vid knät (för det var ju så tantigt) är kanske just "tanter" idag ;-)
Snygg kjol!
Lycka till med både bok och hattletandet ;-)
emma - det är klart att du får köpa samma klänning! jag såg en tjej på söder i Stockholm härom veckan som hade den och jag blev så glad... och angående längden så är det som bekant olika vad man trivs i och vad som passar ens kropp. samtidigt gillar jag ju tanter ;)
Ida - han hälsar tillbaka! :)
Hej du makalöst kreativa människa! Jag vill bara berätta att jag har din bok på mitt nattduksbord och väntar på att kunna välja ett projekt att börja med! Jag har inte broderat sedan syslöjden i högstadiet vilket är 16 år sedan så jag har noll koll... Men det var befirande att hitta en bok med kreativa idéer som tar vara på det urspungliga och hittar nya användningsområden! Tack för det!
Skicka en kommentar