Jag funderar vidare på det där med klädkonsumtion. När jag sist var i shoppingtagen (och då egentligen bara skulle typ till Apoteket och Konsum men befann mig i närmsta förortscentrum) så provade jag en ny taktik innan jag gick in i klädaffären. Jag ställde mig frågan: vad är det jag behöver, egentligen? Det där är såklart något av en existensiell fråga, för jag behöver ju som sagt inte mer än vad jag redan har. Men okej, vad vill jag verkligen ha, som jag inte har? Och jag kom fram till två saker: en enfärgad kjol i bomullsbatist (vilket jag letat efter en tid) och en bra sommarhatt. Kanske har jag kollat för mycket på den här tjejens blogg på sistone, she's all about the chambray. För nu önskar jag bara att jag var i sydstaterna, strosade runt med kameran runt halsen och åt Backyard Mint-glass.
Så när jag gick in i butiken tittade jag bara efter de två sakerna. Allt annat var off limits. Döm om min förvåning när taktiken fungerade! Först höll jag på att missa den, men så hängde den bara där: den ljusblå helt perfekta bomullskjolen. Eller, helt perfekt var väl att ta i, den var lite för lång och jag var mittemellan två storlekar. Men jag gillar verkligen att hitta kläder som kanske är lite fel och därför reas ut, ta hem dem och ändra så att de sitter som en smäck. Att lägga upp fållen lite eller flytta en knapp en centimeter är inte svårt.
Istället för tantlängd-nere-på-vaden: min perfekta-trivsel-längd.
Toppen är ett 80-talsarv från mamma.
Från och med imorgon ska jag byta miljö igen och åka ner till Halland och förhoppningsvis vara inregnad så att jag kan jobba med boken lite mer koncentrerat. Men om det blir som det brukar (och det blir det nog) kommer jag & M åka på en och annan loppistur... så jag får fokusera på att hitta den där hatten då. Och inget annat.
