LAPPAT & KLART


Jag gillar Wendinskan skarpt, hur hon infogar broderier i sina lapptäckskuddar. Och hur gärna jag än skulle vilja köpa en så har jag inte råd... och så är det ju kul att göra själv.

Så, inspirerad av henne använde jag de här blommorna för att sy en egen soffkudde. Lapptäcken är inte så svåra som man kan tro. Bara att sy ihop rutorna i remsor och sedan remsorna i varandra (jag gjorde en mall i papper först för att se att proportionerna blev rätt).



Det viktigaste är nästa att pressa alla sömmar, så att framsidan blir slät och fin. Baksidan blev i ett stycke och av samma tyg som stora kudden bredvid. Så var det klart.


(Den rosa stickningen som skymtar på första bilden blev för övrigt vårens stora hit: ett mosstickat pannband.)

FYRA NYANSER AV ROSA


På helgens kurs hann jag börja på en liten tygväska/garnförvaring i vadmal. Eftersom jag mest hade med mig rosa, rött och blått bomullsgarn blev det en orgie i rosa till hallandssömmen. Helt okej med mig.
Jag gjorde också några varianter på påsömspenséer. Olika kantsömmar man kan testa.



Kursdeltagarna var grymt produktiva. Några ville inte ens ta rast. Note to self: be att få fler timmar till höstterminen.



Jag tröttnar visst aldrig på att fota garn.



När kursen var slut fick jag japanska origamiblommor i rosa av en av deltagarna. So very kawaii! Tack för en trevlig helg.

OH YES...


... det kommer komma fina bilder snart. Jag lovar. Jag behöver bara sova i typ två dar först.

SLÖJDHUSET


I helgen som gick hade jag kurs där. Det var alldeles väldans trevligt. Jag hade förberett med lite inspirations- och titta-hur-man-gör-material.


Det förbyttes snart mot kreativt kaos.







Eftersom deltagarna var så duktiga och självgående hann jag börja på den här tröjan, om nån minns den? Klänningen bredvid är för övrigt redan klar och använd flera gånger. Ingen av de gångerna har jag dock lyckats få till nån vettig bild... ska jobba på det.





Nu kommer jag inte hinna blogga mer den här veckan eftersom jag ska öppna en ny hemslöjdsbutik och ha en till kurs, på Medborgarskolan.
Återkommer när jag har något som kallas fritid igen.

KURSPLANERING


Nu har SV:s katalog för kursverksamheten på Nääs kommit. Fylld av fina bilder och ett program där man skulle vilja prova på det mesta.



Broderi till exempel!


Så snälla söta rara ni som bor på västkusten: anmäl er till min kurs den 12-13/11 så att jag får komma till detta underbara ställe. Titta bara på snickarglädjen på den verandan!
Väldigt trevligt att bli titulerad slöjdare också.


Idag har jag tusen saker att planera och förbereda inför helgens kurs på Slöjdhuset. Så jag borde verkligen stänga av datorn nu... Verkligen. Snart. Nu.

ATC OCH ETT ANNAT PROJEKT


Imorgon är sista dagen att anmäla sig om man vill vara med i iHannas ATC-projekt. ATC betyder Artist Trading Card och går som ni kanske vet ut på att göra ett eget litet minikonstverk (64x89 mm) som man sedan byter med någon annan. I det här fallet ska det vara broderat. Kul projekt, som man kan lägga ner så mycket eller lite tid man vill på. Jag tänkte att jag för en gångs skull inte skulle skjuta upp det till sista sekunden, utan gjorde klart mitt idag. Tog väl ungefär en timme.

Mina tankar är rätt mycket i Japan just nu, efter jordbävning, tsunami och överhängande risk för härdsmälta. Kortet får bli som en dagboksanteckning från den 13 mars 2011. Jag älskar japansk estetik, och för att det inte skulle bli för deppigt broderade jag några körsbärsblommor också.


Jag klippte ut en bit kartong i rätt storlek, för att få lite stadga. När textilcollaget var klart vek jag tyget runt det, tejpade på baksidan och sydde fast.



Jag försöker också fästa den här lilla gynnaren på ett par trosor. När jag såg att det fantastiska mönstret var mars månads stitch along på Feeling Stitchy kunde jag inte låta bli att göra en egen variant. En broderande bläckfisk? Yes please!

VERNISSAGE


Igår öppnade utställningen Återfunnen: avtryck, intryck, uttryck på Hedengrens bokhandel i Stockholm. Den pågår till 29 mars och är skapad av konstnärsgruppen KampmannEdgren (där jag känner den textila delen). De har samarbetat med textil, tryck, måleri och collage och gjort väldigt fina, poetiska bilder. Jag gillade såklart de här folkdräktsinspirerade...


... och de med mycket bokstäver.



Och så var det trevligt att träffa gamla HV-vänner.





Fina böcker fanns det där också. Särskilt det här omslaget.


Och på väg hem till F efteråt visade hon mig det här vid Stadions t-bana. Det passade på nåt sätt in i kvällens tema.

KÄRLEK VID FÖRSTA ÖGONKASTET


Jag var på garderobsrensning i helgen hemma hos S och kom hem med två papperskassar fulla. Likt en skata plockade jag upp den här, fingrade på den, lade tillbaka den, för den var ju inte riktigt min stil... och så slutade det med att den fick följa med hem ändå.

För kläder kan ju också vara konst. Den kan få hänga på stegen och bara vara fin. Och även om den kom från nån stor kedja så är det onekligen ett hantverk att sitta och sy fast alla pärlorna, som någon har gjort. Förmodligen till alldeles för låg lön.




Sen vände jag den bakochfram och stoppade in den i en kjol, och då passade den ganska bra ändå.


Att klänningar kan vara konst visar hon som driver finfina bloggen Clever Nettle. Hon gjorde ett samarbete med Mod Cloth efter att de sett hennes söta illustrationer. Jag gillar särskilt den svarta. Den ser ut att vara tecknad på 30-talet eller så.

SPETSKOMPETENS

På internationella kvinnodagen tänker jag på alla kvinnor innan oss, som uttryckt sig med händer likaväl som ord. Och jag tänker på Ulrika Björkmans smarta val av namn till sitt företag, Women Before Us. Hon gör tavlor och utsmyckningar av virkade spetsar, allt i vitt. Jag är väldigt spänd på att se vad hon ska göra för oss på Svensk Hemslöjd, till den nya butiken. Snyggt kommer det garanterat bli.

För mer tips om vad man kan göra av spetsar rekommenderas en lyssning på Husmorsskolan med Underbara Clara i P1. Hon låter så himla rejäl i radio. Jag blir glad av att hennes tips, om att spara och ta till vara och göra själv och leva hållbart, får ta plats i etermedierna.


Och jag tänker på Riitta Vainionpääs monumentalbroderi som nu hänger på Liljevalchs, och den smått absurda diskussion som förs på Newsmill. Hur kan man ha mage att avfärda broderi som betydelselöst och simpelt? Det är stor konst för att det är personligt och inte gjort för att behaga, oavsett teknik och utförande. Enligt min åsikt var det ett av de få verken på Vårsalongen som faktiskt uppfyllde de kriterierna.

Slutligen tänker jag på det ganska stora projekt jag håller på att dra igång med några fantastiskt driftiga kvinnor, vilket gör mig lite rädd men mest lycklig. Mer om det snart.