måndag 27 december 2010

DET FÖRSTA


När jag var hemma hos mina föräldrar i julhelgen hade mamma hittat mitt första broderi: pepparkaksgubben, som jag nämner när folk ställer hur-började-det-frågan. Jag måste varit sju.

Och jag tyckte att det var väldigt roligt, eftersom jag i raskt takt gjorde de här två efteråt, och frågade efter tätare linne. Har man talang för nåt vill man väl helt enkelt fortsätta hålla på, tror jag.



Den här lilla duken i Sollerösöm låg också framme. Jag minns att jag broderade den (och några till) från en bok skriven av Lill-Anna Bälter, lånad på biblioteket när jag var tjugo-nånting, men minns inte exakt hur man gjorde. Men stygnen skulle sys i nån viss ordning och sen trädde man en tunnare tråd runt dem, så att broderiet "hölls ihop" bättre. Svårt att förklara, men kanske värt att prova igen?
Duken är sedan fållad med myrgång och nuggor. Det kan jag visa nån dag hur man gör.

3 kommentarer:

Pysselfarmor sa...

Visst är det roligt när ens föräldrar sparat det man skapat...den ska du rama in och skriva tydligt av vem och när och var du gjort den...den ska nog gå i arv ;-)

Hittade i somras vantar som jag stickade i 5:e klass som mamma sparat i en låda. Det är alltså så där med min dåliga matte 47 år sedan så det var ju skoj.De var dessutom stoppade så jag hade tydligen använt dem flitigt.

så var rädd om ditt första broderi - det kanske hamnar på museum så småningom ;-)

Y sa...

tack för hjälpen idag med edursdottertröjan!

Meta sa...

God fortsättnining! På min blogg finns en liten gåva till dig!
Hälsningar Meta