måndag 12 november 2012

DOCKORNA


Jag tänkte att jag skulle skriva några blogginlägg om några av de saker som finns med i min senaste bok, Små och stora broderier. Liksom utveckla tankarna om hur de kom till och var inspirationen kom ifrån. Hur låter det?
En (eller två) av mina personliga favoriter är de här dockorna. De heter Elvira (den gröna) efter min mormors mor, som hade konditori i Nybro och lämnat efter sig en svart anteckningsbok med recept och en hög roliga baktillbehör, som spritsar och välanvända kakformar. Den med svartblommig klänning döpte jag till Klara, efter morfars mor. Efter henne finns de mest underbara tätvävda lakan och påslakan med både vitbroderade monogram och handvirkade spetsar. Alla textilier gjorda till husbehov, men utan tvekan var hon skicklig med nål och virknål. Jag har aldrig träffat de här kvinnorna, men de fanns på foton i mina morföräldrars sovrum, så som liten brukade jag fundera över hur de var. Alldeles säkert hade de gillat mitt intresse för både sömnad och bakning.


Den som kläckte idén att ha med nån sorts leksak eller docka i boken var min kollega Birgitta. Men hur skulle de se ut? Idén låg och puttrade i bakhuvudet ett bra tag. Det var först när jag köpte boken Indie Craft och såg Tania Patrittis galna mjukdjur som det föll på plats. Särskilt att sammanfoga armar, ben och kropp med knappar tyckte jag var väldigt smart. Även om jag inte är så mycket för fuskpäls... men jag ville ju inte heller att mina figurer skulle se ut precis som hennes.


Likaväl som jag inspirerades av Ninons figurer såg raskt några fler "Karin-dockor" dagens ljus och blev fina presenter. Det är så kul! Ungefär som att "där lyckades jag, att inspirera nån att göra sin egen tolkning." Ovan syns Linas blommiga och nedan här Elins färgglada (fotona är från deras bloggar). Kanske blir det fler figurer i framtiden?


These dolls are featured in my new book, "Big and small embroideries" (my translation). The idea to make some sort of toy was actually my colleagues. I then found the work of talented miss Tania Patritti (or Ninon) and was inspired to make my own dolls, named after my grandmother and -fathers mums. Now some very talented ladies, Lina and Elin, have made their own versions of these dolls. Aren't they the cutest?

3 kommentarer:

Pysselfarmor sa...

De är så fina och personliga om man nu kan säga så om dockor :-)

Ha det gott!

Kajsa sa...

Så underbara! På min blogg kan du se en jag sydde igår...

J. Prylutmaningen sa...

Så fina och härliga!
Och Ninons totempåle...
Bra inspiration!